Det verkar som flera förordar att förtöjningsbojen fastgörs med lina istället för kätting. Hållbarheten anses vara betydligt längre eftersom kätting rostar efter ett tag och slits ojämnt.Svenska Kryssarklubben använder för sina bojar i utsatta lägen i naturhamnar lina. Det är rejäla konstruktioner för stora segelbåtar. Med en 12 mm lina kommer man nog mycket långt för en liten roddbåt snurrebåt som väger runt 100 kg. Det verkar också att dimensionering och längder inte har anpassats för moderna material. Ett förslag som kan vara rimligt att använda vattendjupet + 1 m, iaf för vår brygga. Det viktiga är att linan inte utsätts för vassa kanter, därför träs linan i en trädgårdsslang vid öglorna. Det är viktig att linan inte skaver mot stenen på botten, därför används flytande lina eller ett flöte får sättas ca 1 m upp på linan. Ett annat problem kan vara bojen ligger ned eftersom det finns ingen tung kätting som håller den på rätt köl. Om man tycket det är viktig så har SXK tex löst det med en tyngd. Annars kan man använda en bojkula (klotfender, tex biltemas) utan ten. Bojens uppgift är, förutom att man lätt ska hitta förtöjningen, att ge förtöjningen en ryckdämpning.
Ett billig förslag är att använda 12 mm polypropen, i vilken knyts en plastslangklädd ögla (pålstek) i bojstens järn samt liknande ögla i bojtenen. Det finns gott om bojstenar, men de flesta ligger fel. Det borde gå att organisera en flyttning iaf av de mindre stenarna så att de ligger bättre till.
Här kommer en bild på arrangemanget snart